Steg 1: Kartläggning

En kartläggning bidrar till en nulägesbild av behoven och förutsättningarna och ligger till grund för en analys och för det kommande arbetet.
Titta på på filmen för att få en introduktion till området.
Under rubrikerna nedan finner ni hjälp och stöd kopplat till själva kartläggningsprocessen. Avsluta gärna avsnittet med att ta del av checklistan. Har ni fått med er alla delar innan ni går vidare till nästa steg?

Innan ni påbörjar arbetet med att ta fram en huvudmannaplan för studie- och yrkesvägledning är det viktigt att få en förståelse för nuläget. En kartläggning visar vilka behov och förutsättningar ni har att utgå från – hur ser arbetet med den vida vägledningen ut idag? Vilka insatser görs och varför? Vilka mål och riktlinjer finns att förhålla sig till? Hur följs arbetet upp? Det finns många frågor att ställa sig i det inledande arbetet.

Ett annat syfte med en kartläggning är att analysera de behov som finns. Huvudman har enligt Skollagen ansvaret för att utbildningen tar hänsyn till barn och elevers olika behov, där en strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Det vill säga, skolan har ett kompensatoriskt uppdrag.

Att genomföra en nulägesanalys är ett arbete som behöver ske kontinuerligt via det systematiska kvalitetsarbetet. En kartläggning syftar därför till att ge ett underlag att arbeta utifrån och även till att utgöra en grund i det systematiska kvalitetsarbetet. Detta för att längre fram i processen kunna utvärdera och analysera den plan som skapats för att följa upp utfallet av de insatser och aktiviteter som genomförs. Mer information om det systematiska kvalitetsarbetet finner ni i steg 4.

I det här avsnittet ges stöd och tips i arbetet med att genomföra en kartläggning.  

I en kartläggning är det möjligt att använda sig av flera olika tillvägagångssätt för att inhämta kunskap och information. Nedan ges ett antal förslag. Kombinera med fördel flera av tillvägagångssätten nedan då de lämpar sig olika bra i olika sammanhang beroende på vilken kunskap och information som ska inhämtas.

Intervju enskilt eller i grupp

Metoden utgår ifrån ett antal frågeställningar som ligger till grund, men där samtalet kan ta olika vändningar beroende på de svar som kommer in. Intervju lämpar sig bra i de tillfällen ni önskar få mer omfattande svar och ha möjligheten att komma med följdfrågor. Intervjuer tar ofta lite längre tid i anspråk och de insamlade intervjuerna kan vara relativt tidskrävande att sammanställa. Om gruppintervjuer används bör ni ha en förberedd strategi för att fördela talutrymmet lika. Exempelvis kan ni använda tidtagning eller tydligt styra frågor så att alla får prata.

Enkät 

I en enkät ges möjligheten att nå ut till många personer och resultaten kan genom olika digitala program sammanställas i diagram och tabeller. En enkät lämpar sig bäst vid tämligen enkla frågor som inte kräver långa svar utan där det går att besvara frågorna relativt kortfattat eller via att välja olika svarsalternativ.

Diskussionskarusell 

Olika former av workshops är bra för att samla in information från en större grupp som träffas i fysisk form. Ett exempel på en sådan workshop är diskussionskarusellen som möjliggör en relativt stor insamling av information under en begränsad tid. Genom diskussionskarusellen får också alla som deltar komma till tals. Metoden lämpar sig när ni önskar skaffa er en övergripande bild där det senare går att djupdyka i vissa frågor.

Klicka här för att öppna ett PDF-dokument med mer information om hur ni genomför en diskussionskarusell.

Befintlig statistik

Ett sätt att fånga in kunskap om behovet hos elevgruppen är att ta del av redan befintlig statistik i form av formella resultat men också av material som vänder sig direkt till elever och fångar in deras upplevelse. Exempel på viktig kunskap att samla in och analysera är:

  • Hur de formella resultaten ser ut i ämnen/kurser/på nationella prov.
  • Hur den formella behörigheten till gymnasiet ser ut.
  • Hur många elever som lämnat grundskolan fullföljer gymnasiet inom tre år.
  • Hur många elever lämnar gymnasiet med en gymnasieexamen/studiebevis eller gymnasieintyg.
  • Huruvida det finns variationer i resultat mellan olika grupper av elever, till exempel flickor och pojkar. Vilka analyser kan göras utifrån dessa variationer och vilka skillnader kan identifieras.
  • Hur vårdnadshavares utbildningsbakgrund och sysselsättning ser ut.
  • Hur eleverna upplever den studie- och yrkesvägledning som de får genom skolan idag. Sedan 2019 finns det frågor i Göteborgsregionens regionala elevenkät som fångar upp elevernas upplevelse inom detta område.

Under rubriken material att ta stöd av i arbetet (och genom att klicka på denna länk) finner ni material med en sammanställning av tillgängligt analysstöd.

Befintliga dokument 

Vilka befintliga dokument finns att ta del av idag som kan vara bra att känna till samt att ta avstamp från i det vidare arbetet? Detta kan röra sig om tidigare framtagna planer eller årshjul för arbetet med studie- och yrkesvägledning i snäv och vid bemärkelse, både på huvudmannanivå och enhetsnivå, likabehandlingsplaner, mål och riktlinjer etc. Det handlar dels om att ta reda på om det finns mål och riktlinjer att förhålla sig till men också för att få en bild av vad som görs idag och om det är något i detta arbete som går att växla upp.

 

För att få en så omfattande bild av nuläget som möjligt behöver kunskap inhämtas från en så bred målgrupp som möjligt. Det är viktigt att inkludera alla skolformer och personer som arbetar med olika grupper av elever. På så sätt uppmärksammas elevers olika förutsättningar och behov och ett likvärdighetsperspektiv kommer in i det arbete som följer.

Se över vilka som tillfrågas att vara med och sök med fördel upp personer utanför det vanliga nätverket. Det ger förmodligen en bättre kartläggning eftersom fler kompetenser och perspektiv kan bidra. Följ upp vilka som har tillfrågats och fått möjlighet att delta. Om någon könstillhörighet är i majoritet, vad kan det bero på? Några andra likheter/olikheter i gruppen som är intressanta att uppmärksamma? Involvera personer som arbetar med särskilt fokus på jämställdhet, jämlikhet och likvärdighet i arbetet om det är möjligt. Om det inte finns några sådana personer att tillgå, fundera över hur ni kan få in dessa perspektiv redan i början av kartläggningen.

Exempel på personer att tillfråga är:

  • Studie- och yrkesvägledare
  • Rektorer
  • Lärare
  • Elever
  • Ledning (förvaltnings-, enhets- och verksamhetschefer etc)
  • Arbetslivet
  • Nyckelpersoner i kommunen (exempelvis arbetsmarknadsenheten, Arbetsförmedlingen, personer ansvariga för det kommunala aktivitetsansvaret etcetera)

I bifogat dokument kan ni ta del av förslag på frågor att ställa vid en kartläggning. Notera att detta just är förslag som kan kompletteras med ytterligare frågeställningar.

Kartläggningsfrågor

Rektorn har enligt läroplanerna ansvaret för att organisera studie- och yrkesvägledning så att eleverna får sina behov av studie- och yrkesvägledning tillgodosedda. För att kunna göra detta bör rektorn skapa sig en bild av nuläget, behoven och förutsättningarna på sin enhet. Utifrån den övergripande kartläggning som sker på huvudmannanivå behöver därför varje rektor analysera hur det ser ut på just sin enhet och utifrån denna analys planera, organisera, leda och strukturera skolans arbete med studie- och yrkesvägledning. Den kartläggning som görs på enhetsnivå ligger sedan till grund för det systematiska kvalitetsarbetet. Detta för att längre fram i processen kunna följa upp utfallet av de insatser och aktiviteter som genomförs. Det stöd och material som finns i det här avsnittet som rör kartläggningsarbetet går med fördel att använda sig av i kartläggningsprocessen på enhetsnivå.

 

Ett normkritiskt förhållningssätt är ett verktyg i arbetet med att motverka att val begränsas av faktorer som kön social- och kulturell bakgrund samt funktionsvariationer. Ta del av extramaterialet som behandlar ett normkritiskt perspektiv. Där finner ni ytterligare hjälp och stöd kopplat till det arbetet.

Se, förstå och förändra (SKL, 2019)
Skriften syftar till att inspirera fler kommuner och skolor att inleda ett långsiktigt och systematiskt arbete för att motverka könsskillnader i skolresultat.

Analys av familjebakgrundens betydelse för skolresultat och skillnad mellan skolor (Skolverket, 2018).
Denna rapport lyfter fram familjebakgrundens betydelse för skolresultat men är även en studie av samma fenomen över tid och den ökade skillnaden.

Skollagen och förordningar (Skolverket)
Skollag och förordningar samlat skolformsvis på Skolverket.

Undervisning (Skolverket)
Kurs-, ämnes och läroplaner samlas per skolform på Skolverkets hemsida. Här finns även annan relevant information att ta del av.

Studie- och yrkesvägledning i undervisningen (Syvonline)
Ett övergripande uppdrag i skolan är arbete med studie- och yrkesvägledning i det vida perspektivet kopplat till undervisning. Syvonline har sammanställt ett dokument över de paragrafer som rör studie- och yrkesvägledning i undervisning kopplat till olika skolformer.

Valkompetens (Syvonline)
Valkompetens är ett samlingsnamn för en rad kompetenser som hjälper individer (och grupper), att på ett strukturerat sätt, samla, analysera, sammanställa och organisera information om sig själv, utbildningar och yrkesliv, såväl som förmågor att ta och genomföra beslut och övergångar. Syvonline har sammanställt ett dokument av innehåll i styrdokumenten kopplat till valkompetens.

Samverkan skola omvärld (Syvonline)
Skolan har ett uppdrag att samverka och utveckla kontakter med företag, branscher och andra aktörer som kan berika skolans verksamhet och förankra den i det omgivande samhället. Syvonline har sammanställt ett dokument över de paragrafer som berör samverkan i styrdokumenten.

Checklista

Ta gärna stöd av den avslutande checklistan för att säkerställa att ni fått med de viktigaste delarna av själva kartläggningsprocessen.

  • Elevröster har fångats in i syfte att identifiera önskemål och behov.
  • En bred representation av personer och yrkesroller har fått komma till tals och dessa har gemensamt bidragit till en bild som visar på flera olika perspektiv.
  • Representanter ifrån hela utbildningskedjan samt styrkedjan har deltagit i kartläggningen.
  • Befintliga mål och riktlinjer har undersökts.
  • Eventuella behov av kompetensutveckling har identifierats via kartläggningen.