Steg 4: Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete syftar till att nationella mål för utbildning ska uppfyllas. Generellt handlar det om att alla elever har rätt till en likvärdig utbildning av god kvalitet, oavsett socioekonomisk bakgrund, kön eller bostadsort. I detta arbete utgör studie- och yrkesvägledning en del av utbildningens kvalitet och är på så vis ett sätt att främja och verka för en likvärdig utbildning.

Syftet med systematiskt kvalitetsarbete är att nationella mål ska uppfyllas och att utbildningen ska vara likvärdig. Det innebär inte att utbildningen behöver vara likformig, det vill säga se likadan ut på alla skolor i hela landet, utan den ska vara av god kvalitet oavsett var i landet den bedrivs och formas utifrån den lokala målgruppens behov. Utbildningen kan formas på olika sätt med en variation av resurser och egna mål kan läggas till. Lokala mål får dock inte strida mot de övergripande nationella målen och det finns ett krav om att allt systematiskt kvalitetsarbete ska dokumenteras.

Huvudmannen har det övergripande ansvaret för att organisera utbildningen och är även den som ska ge förutsättningar för att ett kvalitetsarbete bedrivs i exempelvis kommunen eller verksamheten där det finns tillstånd för att bedriva utbildning. Kvalitetsarbetet ska säkerställa likvärdighet och kvalitet genom att måluppfyllelsen följs upp och utvärderas. Detta kan och bör ske genom dialog med enheter, verksamhetschefer och skolledare samt personal. Detta för att skapa en delaktighet och för att kunna identifiera olika orsaker till eventuella brister för att rätta till eller förebygga dessa. Huvudmannen har även ett kompensatoriskt ansvar att fördela medel utifrån verksamheters och individers lokala behov. Resurser och insatser kan därför variera mellan enheter inom samma kommun. På enhetsnivå är det rektor tillsammans med personalen som ansvarar för att tillämpa det som uttrycks i författningar, skollag och övriga bestämmelser som reglerar skolans verksamhet. Rektor ska bedriva ett arbete för att utveckla verksamheten där personalen ska skapa förutsättningar för elever att nå så långt som möjligt.

Arbetet med systematiskt kvalitetsarbete ska alltså bedrivas aktivt både på huvudmannanivå och på enhetsnivå.

Kvalitetsarbetet ska utgå från ett vetenskapligt förhållningssätt. Konkret betyder det att arbetet behöver inkludera ett nuläge, mål för utveckling samt att en struktur för uppföljning och utvärdering behöver formuleras. Resultaten behöver sedan analyseras och bedömas innan nya mål för det vidare arbetet kan formuleras.

Arbetet är cykliskt och de övergripande frågeställningarna är:

• Var är vi?
• Vart ska vi?
• Hur gör vi?
• Hur blev det? (resultat som utgör formulering av nya mål)

Att inleda arbetet med en övergripande kartläggning ger därför inte bara en förståelse för det nuläge som finns både inom kommunen och/eller på enheten, utan utgör även en grund för uppföljning och utvärdering. Frågeställningar av vikt att belysa är därför:

• Hur ser arbetet med den vida vägledningen ut idag?
• Vilka insatser görs och varför?
• Vilka mål och riktlinjer finns att förhålla sig till?
• Hur följs arbetet upp?

Baserat på den övergripande kartläggningen på huvudmannanivå behöver sedan varje enskild skolledare tillsammans med personalen analysera hur det ser ut på den egna enheten. Utifrån analysen behöver skolledaren sedan planera, organisera, leda och strukturera skolans arbete med studie- och yrkesvägledning som hela skolans ansvar utifrån elevernas behov. I detta arbete kan skolverkets självskattningsverktyg BRUK vara ett stöd för verksamheten.

Ett sätt att fånga in kunskap om behovet hos elevgruppen i arbetet med det systematiska kvalitetsansvaret är att ta del av befintlig statistik i form av formella resultat. Det är också betydelsefullt att hämta in och/eller skapa underlag som vänder sig till elever för att fånga in deras upplevelse. Nedan följer exempel på information att samla in, analysera och följa upp för att kunna utvärdera och planera insatser och aktiviteter.

• Formella resultat i ämnen, kurser och på nationella prov
• Formell behörighet till gymnasiet
• Antal elever som fullföljer gymnasiet på tre år
• Antal elevers som uppnår en gymnasieexamen, ett studiebevis eller gymnasieintyg
• Variation i resultat mellan olika elevgrupper. Vilka analyser kan dras baserat på dessa variationer, hur ser variationer ut över tid och vilka skillnader kan identifieras.
• Hur ser vårdnadshavares utbildningsbakgrund och sysselsättning ut.
• Vilka gymnasieprogram väljer eleverna.
• Elevernas upplevelse av den studie- och yrkesvägledning som de får genom skolan idag. (Sedan 2019 finns det frågor i Göteborgsregionens regionala elevenkät som fångar upp elevernas upplevelse inom detta område.)

Framtagandet av huvudmannaplanen samt implementeringen av denna rör själva görandet i processen. Det är viktigt att under implementeringsfasen säkerställa att det finns avstämningstillfällen för att utvärdera hur arbetet fortskrider och om något behöver justeras under innevarande läsår. I syfte att utveckla och förbättra insatser som genomförs är det viktigt att analysera den egna verksamheten. Skolinspektionen som arbetar med granskning av svensk skola menar att just denna del i det systematiska kvalitetsarbetet ofta brister. I arbetet med att förbättra t.ex. kompetensområdet kring studie- och yrkesvägledning som hela skolans ansvar kan följande frågor därför ställas:

• Vad är det som inte fungerar?
• Varför fungerar det inte?
• Vad kan vi göra annorlunda för att det ska fungera bättre?

Elevgrupper och personalgrupper förändras över tid och mellan läsår. En huvudmannaplan behöver därför justeras och vara en del av det systematiska kvalitetsarbetet för att säkerställa att mål och insatser är aktuella. Det kräver ett kontinuerligt arbete som inte får bli statiskt där analys och utvärdering kopplat till elevers behov och upplevelser ständigt behöver revideras. En välfungerande och aktuell plan för studie- och yrkesvägledning är även ett underlag för rektor i dialog med huvudman kopplat till elevgruppers behov.

De nationella målen är alltid utgångspunkt för det systematiska kvalitetsarbetet där dokumentation ska utgöra en löpande del i arbetet. Bestämmelser som reglerar systematiskt kvalitetsarbete återfinns i 4. Kap 3–8 §§ Skollagen (2010:800) och Skolverkets allmänna råd Systematiskt kvalitetsarbete – för skolväsendet baseras på dem. I serien för allmänna råd finns även Arbetet med studie- och yrkesvägledning som förtydligar hur ansvaret för vägledningsområdet fördelas och regleras. Allmänna råd är tänkta att förtydliga och påverka utvecklingen i en viss riktning såväl som att verka för en enhetlig rättstillämpning. De allmänna råden riktar sig till alla huvudmän såväl som skolformer och kvalitetsarbetet ska bidra till rättssäkerhet och likvärdighet.

I författningar och skollag regleras tillgången till studie- och yrkesvägledning för den enskilda eleven men också det stöd som skolans samlade professioner ska utgöra i den vida vägledningen. För att vidga perspektiv och motverka stereotypa föreställningar vid val av yrke eller utbildning ska elever få stöd i att utveckla kunskap kring valalternativ och att utveckla förmågan att kritiskt kunna ta ställning till olika valmöjligheter. Detta inkluderar och förutsätter ett samarbete mellan skolan och närsamhället, arbetslivet samt kultur- och föreningsliv såväl som det mellan olika skolformer och övergångar dem emellan.

Ett normkritiskt förhållningssätt är ett verktyg i arbetet med att motverka att val begränsas av faktorer som kön, social- och kulturell bakgrund samt funktionsvariationer. Ta del av extramaterialet som behandlar ett normkritiskt perspektiv. Där finner ni ytterligare hjälp och stöd kopplat till det arbetet.

BRUK (Skolverket)
BRUK är ett självskattningsverktyg framtaget för samtliga skolformer med syfte att vara ett stöd i kvalitetsarbetet. Utgångspunkt för BRUK är de nationella styrdokumenten där självskattningen kan genomföras inom fyra olika områden (Studie- och yrkesvägledning ingår främst i område 4 samt 2) i form av kriterier och indikatorer som kan sammanställas och analyseras. BRUK är tänkt som ett komplement för enhetens jämförelse och analyser av egna resultat över tid men inte för att jämföra olika enheters resultat. Fokus ligger på kollegialt lärande, att synliggöra processer och kvalitet där gemensamma analyser och diskussioner ska bidra till att identifiera utvecklingsområden och utveckling över tid. För att kunna använda BRUK behöver inloggning skapas. 
BRUKSanvisning

Råd och vägledning (Skolinspektionen)
Skolinspektionen har på sin hemsida tagit fram råd och vägledning inför arbetet med systematiskt kvalitetsarbete.

Statistik (Skolverket)
Skolverket har ett nationellt uppdrag att samla in, sammanställa, analysera och publicera statistik för olika skolformer i Sverige.  Möjlighet finns att söka information och formella resultat bland annat via skolform, kommun och huvudman.

Studie- och yrkesvägledning i grundskolan (Skolinspektionen, 2013). Skolinspektionen granskade 34 grundskolor i riket och presenterar i publikationen sina slutsatser. Bland annat lyftes att studie- och yrkesvägledning som kompetensområde är lågt prioriterat inom skolan och sällan en del av det systematiska kvalitetsansvaret.

Studie- och yrkesvägledning i undervisning på yrkesprogram i gymnasieskolan (Skolinspektionen, 2019).
I denna publikation granskar Skolinspektionen 28 gymnasieskolors arbete med den vida vägledningen. Slutsatserna är att den vida vägledningen behöver utvecklas, komptensinsatser för lärare behöver uppmärksammas och rektor behöver ta ett större ansvar för samverkan mellan olika professioner.

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och utbildning för vuxna (Skolverket, 2014).
Ett metodmaterial som utvecklar kunskaper om studie- och yrkesvägledning, om elevers rättigheter till vägledning och hur skolan kan ge stöd inför val samt samverkan med arbetsliv.

Framtidsval – karriärvägledning för individ och samhälle (SOU 2019:4).
Utredningen om en utvecklad studie- och yrkesvägledning presenterades i början av 2019 och pekar på att tillgång och kvalitet i studie- och yrkesvägledning är ojämlik och varierar stort i landet. Fem förslag presenteras för att stärka kompetensområdet bland annat det att huvudmän ska ha en plan för studie-och yrkesvägledningen.

Kvalitet i studie- och yrkesvägledningen – hela skolans ansvar (Skolverket, 2008).
Publikationen syftar till att ge perspektiv i frågan om vad som är kvalitet i studie- och yrkesvägledning. Fokus ligger i detta på det vida perspektivet i studie- och yrkesvägledningen, det vill säga hela skolans gemensamma ansvar. Publikationen presenterar 11 olika perspektiv samt belyser olika ansvar, roller, mål och uppföljning. Sammantaget erbjuds en bred bild av området men olika infallsvinklar som uppmuntrar till diskussion för utveckling av praktiken.

Uppföljning av gymnasieskolan 2019 (Skolverket, 2019).
Sedan 2011 sammanställer Skolverket årligen en uppföljning av utvecklingen i gymnasieskolan. I denna rapport för 2019 redovisas tillgänglig statistik programvis med en analys av respektive program.

Analys av familjebakgrundens betydelse för skolresultat och skillnad mellan skolor (Skolverket, 2018).
Denna rapport lyfter fram familjebakgrundens betydelse för skolresultat men är även en studie av samma fenomen över tid och den ökade skillnaden.

Skollagen och förordningar (Skolverket)
Skollag och förordningar samlat skolformsvis på Skolverket.

Undervisning (Skolverket)
Kurs-, ämnes och läroplaner samlas per skolform på Skolverkets hemsida. Här finns även annan relevant information att ta del av. 

Studie och yrkesvägledning och skolans systematiska kvalitetsarbete (Syvonline) 
Via Syvonline erbjuds en sammanställning över de paragrafer som reglerar arbetet med studie- och yrkesvägledning kopplat till systematiskt kvalitetsarbete.

Allmänna Råd: Systematiskt kvalitetsarbete – för skolväsendet (Skolverket, 2015).
Syftet med råden är därför att underlätta för och ge vägledning till huvudmännen samt förskole- och skolenheters kvalitetsarbete för att det stödja arbetet för en ökad måluppfyllelse.

Allmänna Råd: Arbetet med studie- och yrkesvägledning (Skolverket, 2013).
De allmänna råden och kommentarerna i skriften är tänka att utgöra ett stöd i planering och genomförande av verksamheten. Syftet med råden är att studie- och yrkesvägledningen i skolan ska vara likvärdig och av hög kvalitet.