Steg 3: Att implementera er plan

En väl genomförd implementering är viktig för att arbetet ska förankras och leva vidare. Förankringen av huvudmannaplanen behöver komma igång tidigt för att förändringsarbetet ska få fäste hos olika personer och i olika led.
Titta på på filmen för att få en introduktion till området.
Under rubrikerna nedan finner ni hjälp och stöd kopplat till er implementering av planen. Avsluta gärna avsnittet med att ta del av checklistan. Har ni fått med er alla delar innan ni går vidare till nästa steg?

Implementeringen av det förändringsarbete som sker är en väsentlig del av processen. Ett väl genomfört implementerings- och förankringsarbete krävs för att arbetet ska få fäste och bli en del av den ordinarie verksamheten. Genom att kontinuerligt kommunicera det förändringsarbete som sker och samtidigt ta in eventuella inspel och önskemål skapas en delaktighet och ett arbetssätt som utgår ifrån nuläge och behov. Att tydligt kunna visa på bakgrund, syfte, mål och vinster med det nya arbetssättet är naturligtvis viktigt för att skapa en förståelse för eventuella förändringar. Oavsett vem som är utsedd att leda arbetet med att ta fram en huvudmannaplan behöver det vara tydligt att beslutsfattare i form av huvudman står bakom arbetet och att detta kommer att följas upp via det systematiska kvalitetsarbetet.

Implementerings- och förankringsarbetet behöver starta tidigt i processen och samtliga intressenter som på något sätt kommer att påverkas av huvudmannaplanen behöver informeras och involveras. Alltför ofta fattas ett beslut och insatser sätts in utan att berörda personer får komma med inspel eller har fått en förståelse för det bakomliggande syftet. Risken med ett sådant arbetssätt är att insatserna blir kortvariga och eventuellt material som tagits fram förblir oanvänt.

Vilka intressenter behöver få information? Hur ska arbetet kommuniceras? Vem eller vilka tar beslut om planen och hur involveras dessa i själva implementeringsarbetet? Fundera över vad som behöver kommuniceras till vem och på vilket sätt.

I det här avsnittet ges stöd och tips i arbetet med implementering och förankring.

När ett beslut tagits gällande framtagandet av en huvudmannaplan för studie- och yrkesvägledning är det bra att lägga upp en plan för hur arbetet ska förankras och implementeras. Vilka intressenter behöver få information om arbetet och hur når ni ut till dessa på bästa sätt? I rapporten Styrning och organisation av den breda studie- och yrkesvägledningen (Skolverket) lyfts framgångsfaktorer och utmaningar i arbetet med den vida studie- och yrkesvägledningen utifrån en fallstudie som gjorts i tre kommuner. I rapporten beskrivs fyra nivåer av intressenter.

  1. En beslutande nivå som omfattar politiska företrädare, förvaltningsansvariga och skolledare.
  2. En verkställande nivå som omfattar skolledare, studie- och yrkesvägledare samt lärare/pedagoger.
  3. En resursnivå som främst omfattar lokalt/regionalt arbetsliv och Arbetsförmedling.
  4. En mottagarnivå som är elever och vårdnadshavare.

Riktad information till samtliga intressenter är en viktig del av implementeringsarbetet och bör ske kontinuerligt. Här är det viktigt att tydliggöra olika intressenters ansvar kopplat till frågan samt att lyfta vinsterna med en väl fungerande studie- och yrkesvägledning så som exempelvis en ökad studiemotivation, bättre måluppfyllelse och färre skolavhopp.

Använd med fördel redan existerande plattformar när ni lägger upp en plan för hur er förankring och implementering ska gå till. Vilka kommunikationskanaler i form av hemsidor, intranät etc. finns? Vilka mötesforum finns idag och när äger dessa rum? Detta kan röra sig om exempelvis rektorsträffar, frukostmöten för företag och arbetsplatsträffar. Även kartläggningsarbetet blir en viktig del av implementeringen så ta chansen att informera deltagarna i kartläggningen om det förändringsarbete som sker, kartläggningens roll i detta samt arbetet framåt.

Att utse några skolor som får vara först ut med att implementera planen på sin enhet är ett bra sätt att undersöka huruvida innehållet i huvudmannaplanen är relevant och användbart. Pilotskolorna blir på så sätt ett stöd i arbetet med att se om det behöver göras korrigeringar och tillägg innan i planen implementeras fullt ut på huvudmannens skolor. På så vis blir pilotskolor en viktig del av själva implementeringsarbetet och blir bärare av det förändringsarbete som sker. Pilotskolorna får fungera som goda exempel och kan fungera som stöd när övriga av huvudmannens skolor startar igång implementeringsarbetet. Välj gärna ut en skola från varje stadie, från förskolan till vuxenutbildningen, som får fungera som pilotskolor. Det är även bra att planera in ett antal träffar där processledaren träffar representanter ifrån pilotskolorna för att samla in eventuella inspel kring huvudmannaplanen. 

En uppstartskonferens är ett bra sätt att skapa en gemensam grund hos berörd personal som ett led i förankrings- och implementeringsarbetet. Förlägg gärna konferensen till en tidpunkt efter att stora delar av huvudmannaplanen är klar så att det finns möjlighet att gå igenom denna under dagen och beskriva arbetsgången framåt. De som bör delta vid uppstartskonferensen är ansvariga inom organisationen, rektorer, studie- och yrkesvägledare, implementeringsansvariga och arbetsgruppen (arbetsgruppen kan ni läsa mer om i avsnittet som handlar om framtagande). Även arbetslivet, politiker och andra nyckelpersoner kan vara bra att bjuda in. Dagens fokus bör ligga på att ge en bakgrund samt syfte och mål med framtagandet av huvudmannaplanen, att skapa en förståelse för området studie- och yrkesvägledning i snäv och vid bemärkelse samt att visa på vilka faktorer påverkar våra studie- och yrkesval så som kön, social-, och kulturell bakgrund samt funktionsvariationer. Avsluta gärna dagen med att låta deltagarna sitta i mindre grupper för att planera arbetet framåt utifrån innehållet i huvudmannaplanen.

Det är värdefullt att utse en person på varje skola hos huvudmannen som får i ansvar att driva implementeringen på skolan. Välj gärna en lärare som har det i sitt uppdrag i nära samverkan med rektor och skolans studie- och yrkesvägledare. När huvudmannaplanen är färdigställd och ska implementeras fullt ut på huvudmannens skolor är det den implementeringsansvariga som driver arbetet lokalt. Genom att utse implementeringsansvariga möjliggörs att det finns någon på skolan som håller i arbetet även efter det att planen är framtagen och implementerad på huvudmannens samtliga skolor.

I den inledande kartläggningen som genomförs bör eventuella behov av kompetensutveckling fångas upp. Som en del av implementeringsarbetet är det bra om kompetensutveckling för personalen planeras in utifrån de behov som framkommit i kartläggningen. För att få en förståelse för de förändringar som nu kommer att ske eller för det arbete som nu kommer att växlas upp är det viktigt att ha en förståelse för arbetsområdet och för hur studie- och yrkesvägledning på ett naturligt sätt kan integreras i undervisningen. Det är också viktigt att skapa en förståelse för vilka faktorer som påverkar studie- och yrkesval samt vilka normer vi bär på och vilka konsekvenser detta får i mötet med elever. På så vis kan vi skapa insatser och aktiviteter som breddar elevernas bild av tänkbara framtidsvägar.

Ett normkritiskt förhållningssätt är ett verktyg i arbetet med att motverka att val begränsas av faktorer som kön social- och kulturell bakgrund samt funktionsvariationer. Ta del av extramaterialet som behandlar ett normkritiskt perspektiv. Där finner ni ytterligare hjälp och stöd kopplat till det arbetet.

Styrning och organisation av den breda studie- och yrkesvägledning – en bakgrund och tre fallstudier (Skolverket, 2017).
En rapport som tar sin utgångspunkt i aktuella utmaningar kopplade till studie- och yrkesvägledningen. Rapporten ger både en historisk och internationell överblick samt presenterar framgångsfaktorer och svagheter utifrån aktuella och konkreta initiativ i tre kommuner. 

Framtidsval och arbetsliv exempel från kommuners studie- och yrkesvägledning(SKL, 2014)
I publikationens sammanfattning betonas vikten av att nya arbetssätt förankras både hos vägledare, rektorer och personal samt att tid avsätts för just implementering. Publikationen ger konkreta exempel från tio kommuner och exemplifierar olika sätt att organisera och implementera arbetet med studie- och yrkesvägledning.

Kvalitet i studie- och yrkesvägledning – hela skolans ansvar(Skolverket, 2008) 
Publikationen syftar till att ge perspektiv i frågan om vad som är kvalitet i studie- och yrkesvägledning. Fokus ligger i detta på det vida perspektivet i studie- och yrkesvägledningen, det vill säga hela skolans gemensamma ansvar. Publikationen presenterar 11 olika perspektiv samt belyser olika ansvar, roller, mål och uppföljning. Sammantaget erbjuds en bred bild av området men olika infallsvinklar som uppmuntrar till diskussion för utveckling av praktiken. 

Skollagen och förordningar (Skolverket)
Skollag och förordningar samlat skolformsvis på Skolverket.

Undervisning (Skolverket)
Kurs-, ämnes och läroplaner samlas per skolform på Skolverkets hemsida. Här finns även annan relevant information att ta del av. 

Studie- och yrkesvägledning i undervisningen (Syvonline)
Ett övergripande uppdrag i skolan är arbete med studie- och yrkesvägledning i det vida perspektivet kopplat till undervisning. Syvonline har sammanställt ett dokument över de paragrafer som rör studie- och yrkesvägledning i undervisning kopplat till olika skolformer.

Samverkan skola omvärld (Syvonline) 
Skolan har ett uppdrag att samverka och utveckla kontakter med företag, branscher och andra aktörer som kan berika skolans verksamhet och förankra den i det omgivande samhället. Syvonline har sammanställt ett dokument över de paragrafer som berör samverkan i styrdokumenten.

Valkompetens (Syvonline)
Valkompetens är ett samlingsnamn för en rad kompetenser som hjälper individer (och grupper), att på ett strukturerat sätt, samla, analysera, sammanställa och organisera information om sig själv, utbildningar och yrkesliv, såväl som förmågor att ta och genomföra beslut och övergångar. Syvonline har sammanställt ett dokument av innehåll i styrdokumenten kopplat till valkompetens.

Checklista

Ta gärna stöd av den avslutande checklistan för att säkerställa att ni fått med de viktigaste delarna av själva implementerings- och förankringsprocessen.

  • Arbetet med huvudmannaplanen har förankrats hos samtliga intressenter som berörs av arbetet.
  • Det finns en pilotskola från varje stadie som är först ut med att implementera huvudmannaplanen.
  • Det finns en implementeringsansvarig på var och en av huvudmannens skolor (med fördel en lärare).
  • En uppstartskonferens har ägt rum i syfte att skapa en samsyn och en gemensam grund.
  • Personalen har rätt kompetens för att känna sig trygga i arbetet med den vida studie- och yrkesvägledningen.

Material att ta stöd av i arbetet

Här har vi samlat ytterligare material som kan vara till hjälp och stöd för er i ert implementerings- och förankringsarbete.