Steg 2: Framtagande av plan

Innehållet i huvudmannaplanen är naturligtvis viktigt då det är detta innehåll som kommer fungera som stöd i arbetet. Processen att fylla planen med innehåll är dock nog så viktigt för att planen ska användas och få fäste.
Titta på på filmen för att få en introduktion till området.
Under rubrikerna nedan finner ni hjälp och stöd kopplat till framtagandet av er plan. Avsluta gärna avsnittet med att ta del av checklistan. Har ni fått med er alla delar innan ni går vidare till nästa steg?

När ni genom kartläggningen har inhämtat kunskap om nuläget samt analyserat detta är det dags att påbörja arbetet med er huvudmannaplan för studie- och yrkesvägledning. Planen bör bygga på de behov och förutsättningar som framkommit i kartläggningen. Utseendet och innehållet i planen kan variera mellan olika huvudmän beroende på utgångsläget. I vissa fall finns det god kunskap om studie- och yrkesvägledning i det vida perspektivet och det görs mycket bra. Det finns då kanske främst ett behov av att strukturera och systematisera det arbete som görs. I andra fall behövs mer stöd i planen via beskrivningar och tydliga exempel. Utöver den kartläggning som genomförts är det viktigt att fråga sig – hur kan planen bli ett stöd för personalen här hos oss?

Ett effektivt sätt att få inspel till innehållet och utformningen av huvudmannaplanen är att bilda arbetsgrupper med bred representation. Utöver att arbetsgruppen bidrar till skapandet av planen blir det också fler som blir bärare av och känner ett ägarskap för det förändringsarbete som sker. Detta skapar i sin tur förutsättningar för att arbetet får större genomslagskraft.

I det här avsnittet ges stöd och tips i arbetet med själva framtagandet av huvudmannaplanen.

Det är inte ovanligt att det hos huvudman redan finns en framtagen plan för arbetet med studie- och yrkesvägledning men att denna inte används i någon större utsträckning. Många gånger har kanske ansvaret för att ta fram en sådan plan landat på en person eller en yrkesgrupp. Det kan göra att planen, trots gediget innehåll, inte används eftersom huvudmans övriga personal inte har kännedom om den eller känner att den inte motsvarar deras behov. Ett sätt att motverka detta är att fler får bidra via en eller flera arbetsgrupper.

Arbetsgruppernas utformning

Bilda arbetsgrupper med bred representation för att säkerställa att ni via huvudmannaplanen täcker upp flera perspektiv som motsvarar olika behov. Huruvida ni önskar arbeta med en större arbetsgrupp eller dela in i ett par eller flera mindre arbetsgrupper beror helt på era förutsättningar. Ett tips är dock att med fördel blanda representanter från skola och arbetsliv i en och samma grupp samt att även ha en mix av olika yrkeskategorier ifrån olika skolstadier. På så sätt bidrar arbetsgruppen även till ett erfarenhetsutbyte mellan dessa målgrupper och en eventuellt en ökad förståelse för varandras arbete. Det är också bra att inte ha en alltför stor arbetsgrupp då risken är att alla då inte får komma till tals. Arbetsgrupperna bör bestå av:

  • Studie- och yrkesvägledare
  • Pedagoger och lärare
  • Skolledare
  • Representanter från arbetslivet
  • Arbetsförmedlingen
  • Arbetsmarknadsenheten
  • Elever (alternativt bildar dessa en egen arbetsgrupp)
  • Övriga nyckelpersoner så som exempelvis ansvarig för det kommunala aktivitetsansvaret, kvalitetsansvarig etcetera.

Slutligen är det viktigt att se över att ni i gruppen har kompetens i normkritik och att alla skolformer finns representerade. Tänk på att inte bara rekrytera utifrån ert eget nätverk, utan att även gå utanför detta samt att följa upp vilka som deltar i arbetsgruppen, exempelvis utifrån kön.

Arbetssätt och arbetsgruppens uppgift

Arbetsgruppens främsta uppgift är att komma med inspel till den huvudmannaplan som nu ska utformas. För att kunna bidra med information behöver gruppen bli insatt i det förändringsarbete som sker, få en förståelse för området studie- och yrkesvägledning i vid och snäv bemärkelse samt veta vilka faktorer som påverkar studie- och yrkesval. Arbetsgruppen behöver också få ta del av nuläget och behovet utifrån den kartläggning som genomförts. Ytterligare behöver personerna i arbetsgruppen ibland ta hem frågan för att samla in fakta. Därav är det bra att sprida ut träffarna med arbetsgruppen med några veckors mellanrum.

Nedan ges ett förslag kring innehållet i träffarna. Dessa ska endast ses som förslag och naturligtvis bygger ni innehållet utifrån era förutsättningar och behov samt utifrån arbetsgruppens utformning. Tänk på att vid träffarna skapa ett sådant upplägg där alla får komma till tals. Det finns flera olika modeller att utgå ifrån för att bidra till detta. En sådan är mötas på mitten, där deltagarna först själva reflekterar kring en frågeställning och skriver ner sina svar, för att sedan i mindre grupper enas om ett antal punkter. En utmaning kan vara att engagera alla i arbetsgruppen då vissa delar av upplägget kanske snarare riktar sig till några av personerna i gruppen. Vid dessa tillfällen kan det vara bra att dela upp mötet där alla inte behöver vara med under hela mötestiden. Det går också att göra grupper i gruppen där de olika smågrupperna får olika frågeställningar att diskutera. Oavsett hur ni väljer att göra är det viktigt att alla känner att mötet känns relevant samt att de har möjlighet att på olika sätt bidra.

Träff 1

En uppstart där gruppen presenteras för varandra samt får mer kunskap om:

  • Förändringsarbetet som sker
  • Arbetsgruppens syfte och mål
  • Studie- och yrkesvägledning i vid och snäv bemärkelse
  • Nuläge – förutsättningar och behov
  • Normkritik – vilka faktorer påverkar våra studie- och yrkesval?

En kortare workshop där deltagarna får reflektera kring vilka perspektiv som blir viktiga att lyfta in en huvudmannaplan.

Träff 2

Till denna gång har gruppen fått i uppgift att fånga in vad som redan görs i deras verksamheter idag. Förslagsvis har de redan dokumenterat detta i någon form av digitalt verktyg så att de kan ta del av varandras dokumentation. Utifrån det som görs har de också fått fundera över hur arbetet kan utvecklas och på vilket sätt samt sett över hur det arbete som görs följs upp och utvärderas.

Genom en workshop och utifrån ovan nämnda insamling får arbetsgruppen reflektera kring hur det som redan görs bra kan bli en naturlig del av planen samt hur planen kan stötta i de delar som behöver utvecklas. Hur kan studie- och yrkesvägledning i det vida och snäva perspektivet komplettera varandra? Är den studie- och yrkesvägledning som ges idag likvärdig och breddar vi genom denna elevernas perspektiv om möjliga framtidsvägar?

Träff 3

Utifrån den information som inhämtats under de första två träffarna har en huvudmannaplan börjat ta form och ett första utkast, utifrån de delar som är färdigställda, har skickats ut till arbetsgruppen innan den tredje träffen. Låt medlemmarna sitta i mindre grupper för att utifrån ett antal frågeställningar diskutera sina reflektioner och inspel kring det första utkastet. Låt sedan varje grupp presentera en sammanfattning av diskussionen.

Ägna även träff tre åt att djupdyka mer i det systematiska kvalitetsarbetet. Hur kan det arbete som sker med stöd av planen följas upp via det systematiska kvalitetsarbetet? Hur bör denna process se ut? Vad är det som ska följas upp och på vilket sätt?

Träff 4

Till den avslutande träffen bör planen vara så gott som klar och gruppen bör ha fått ta del av den för att få möjlighet att komma med ytterligare inspel. Upplägget för träffen kan därför i stort likna delar av upplägget för träff tre. Under den avslutande träffen är det också bra att rådfråga gruppen hur det kommande implementeringsarbetet bör gå till. Vad behöver komma till för att arbetet ska bli levande och få fäste?

Som tidigare nämnts kan och bör planens innehåll variera beroende på förutsättningar och behov. Kartläggningen och arbetsgruppens inspel blir därför oerhört viktiga delar i själva utformandet av planen. Det är också viktigt att ta reda på hur ni arbetar med planer överlag. Finns det exempelvis motstånd till att arbeta med en plan kanske dokumentet bör ha ett annat namn. Hela syftet med planen är att den ska vara ett stöd i hur arbetet ska organiseras och följas upp och då behöver ni ta reda på hur detta görs på bästa sätt.

Ett normkritiskt förhållningssätt är ett verktyg i arbetet med att motverka att val begränsas av faktorer som kön social- och kulturell bakgrund samt funktionsvariationer. Ta del av extramaterialet som behandlar ett normkritiskt perspektiv. Där finner ni ytterligare hjälp och stöd kopplat till det arbetet.

Visa Väst (GR) 
Inom ramen för projektet Visa Väst (GR) skapades en handledning för hur en kommunal huvudmannaplan kan utformas. Syftet var att stärka arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet kring kompetensområdet för studie- och yrkesvägledning (2015). 

Genusmedveten SYV (SKL)
SKL, Sveriges kommuner och landsting, har sammanställt information kring genusmedveten studie- och yrkesvägledning på sin hemsida. SKL beskriver den svenska gymnasieskolan som könsuppdelad med en tydlig fördelning av flickor och pojkars val av utbildning. En genusmedveten vägledning kan till exempel leda till att fler pojkar söker sig till mer kvinnodominerande arbeten, vilket även kan gynna kommuners och landstings långsiktiga kompetensförsörjning. På SKL:s hemsida finns information , forskning, filmer samt metodmaterial.

Skollagen och förordningar (Skolverket)
Skollag och förordningar samlat skolformsvis på Skolverket.

Undervisning (Skolverket)
Kurs-, ämnes och läroplaner samlas per skolform på Skolverkets hemsida. Här finns även annan relevant information att ta del av. 

Studie- och yrkesvägledning i undervisningen (Syvonline)
Ett övergripande uppdrag i skolan är arbete med studie- och yrkesvägledning i det vida perspektivet kopplat till undervisning. Syvonline har sammanställt ett dokument över de paragrafer som rör studie- och yrkesvägledning i undervisning kopplat till olika skolformer.

Valkompetens (Syvonline)
Valkompetens är ett samlingsnamn för en rad kompetenser som hjälper individer (och grupper), att på ett strukturerat sätt, samla, analysera, sammanställa och organisera information om sig själv, utbildningar och yrkesliv, såväl som förmågor att ta och genomföra beslut och övergångar. Syvonline har sammanställt ett dokument av innehåll i styrdokumenten kopplat till valkompetens.

Samverkan skola omvärld (Syvonline) 
Skolan har ett uppdrag att samverka och utveckla kontakter med företag, branscher och andra aktörer som kan berika skolans verksamhet och förankra den i det omgivande samhället. Syvonline har sammanställt ett dokument över de paragrafer som berör samverkan i styrdokumenten.

Checklista

Ta gärna stöd av den avslutande checklistan för att säkerställa att ni fått med de viktigaste delarna av själva framtagningsprocessen.

  • En eller flera arbetsgrupper med bred representation i form av kön, ålder etcetera har skapats.
  • I arbetsgruppen/arbetsgrupperna deltar representanter ifrån samtliga skolformer. Från förskolan till vuxenutbildningen samt från särskolan.
  • I gruppen/grupperna finns någon person med god kompetens om normkritik.
  • Via träffar med arbetsgruppen/arbetsgrupperna har processledaren fått inspel till innehållet i huvudmannaplanen samt fått återkoppling på det material som producerats.
  • Den huvudmannaplan som arbetats fram utgår ifrån de behov och önskemål som lyftes i den inledande kartläggningen.

Material att ta stöd av i arbetet

Här har vi samlat ytterligare material som kan vara till hjälp och stöd för er i ert kartläggningsarbete.